Stadgar för Junisförening Junis Aktiv Generation Uppsala.

Antagna vid möte den ??/?? 20??

Kapitel 1. Bestämmelser för Junis

§ 1:1 Organisation
Junis är en nykterhets- och barnorganisation i Sverige. Junis är en del av IOGT International. Junis är religiöst neutralt och partipolitiskt obundet.

Junis bildar IOGT-NTO-rörelsen tillsammans med IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF).

Förbundens särart med avseende på verksamhet och medlemsåldrar bildar en bred helhet.

Förbunden utgår i sin verksamhet från IOGT-NTO-rörelsens grundsatser.

§ 1:2 IOGT-NTO-rörelsens grundsatser
IOGT-NTO-rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse. Rörelsen bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter, utan åtskillnad av något slag. Inom IOGT-NTO-rörelsen samlas människor som tagit ställning för personlig nykterhet och som delar viljan att tillsammans verka för bättre levnadsvillkor för alla människor.

I vårt arbete utgår vi från tre bärande idéer:

Demokrati
Alla människor har lika värde och samma rätt att påverka samhällets utveckling. Vi arbetar för ett demokratiskt samhälle med jämlika förutsättningar för personlig utveckling, frihet och delaktighet. Inom IOGT-NTO-rörelsen har alla medlemmar möjlighet att göra sin röst hörd och verksamheten utgår från medlemmarnas vilja.

Solidaritet
Människor är ömsesidigt beroende av varandra och har ett medmänskligt ansvar, såväl idag som för framtida generationer. En värld där alla får ta del av välfärd och trygghet är en förutsättning för personlig utveckling och sammanhållning. Genom vår verksamhet vill vi bygga gemenskap på jämlik grund – lokalt, nationellt och globalt.

Nykterhet
I kampen för en bättre värld väljer vi ett liv fritt från alkohol och andra droger eftersom dessa utgör en belastning för såväl enskilda individer som för samhället i stort och är ett hinder för mänsklig utveckling. Genom vårt ställningstagande för personlig nykterhet och vår verksamhet utmanar vi alkoholnormen. Vi inspirerar människor till ett nyktert liv.

§ 1:3 Beslutande organ
Junis beslutande organ är på riksplanet kongressen och förbundsstyrelsen, på distriktsplanet distriktsårsmötet och distriktsstyrelsen samt på lokalplanet föreningsårsmötet, föreningsmötet och föreningsstyrelsen.

De beslutande organen för samarbete inom IOGT-NTO-rörelsen är på riksplanet riksstyrelsen samt på lokalplanet kretsårsmötet och kretsstyrelsen.

§ 1:4 Medlemmar och ledare
Den som har ansökt om medlemskap och registrerats i förbundets medlemsregister är medlem i Junis (registrerad medlem). För att förbli medlem ska medlemmen varje år bekräfta sitt medlemskap.

Den som inte har lovat det som sägs i medlemslöftet senast det år medlemmen fyller 12 år är inte längre medlem.

Varje medlem kan ha lokalt medlemskap i flera föreningar men kan bara vara registrerad medlem i en enda förening.

Efter 15 års ålder kan endast den som är ledare vara medlem. En ledare är automatiskt medlem i Junis och räknas inte som registrerad medlem enligt första stycket. Den som är ledare inom Junis ska vara medlem i något av IOGT-NTO-rörelsens övriga förbund.

Varje registrerad medlem i Junis registreras även som medlem i UNF det år medlemmen fyller 15 år.

§ 1:5 Medlemslöfte
Varje medlem i Junis ska lova följande senast det år medlemmen fyller 12 år:

Som medlem i Junis lovar jag att arbeta för ett bättre samhälle utifrån IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. Därmed lovar jag att leva helnyktert, det vill säga att inte använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, narkotika eller andra gifter med berusande effekt.

§ 1:6 Medlemsavgift och bekräftelse av medlemskapet
Kongressen kan besluta om medlemsavgift för medlemmarna i förbundet, distriktsårsmötet för medlemmarna i distriktet och föreningsårsmötet för medlemmarna i föreningen. Förenings¬styrelsen kan besluta att en medlem ska vara befriad från att betala sina avgifter.

Varje medlem ska bekräfta sitt medlemskap varje år. Om en medlem är skyldig att betala medlemsavgift bekräftas medlemskapet genom att medlemmen betalar avgiften. I annat fall bekräftas medlemskapet på det sätt som förbundsstyrelsen beslutar.

§ 1:7 Hur medlemskapet upphör
Medlemskapet upphör på grund av utträde, utebliven årlig bekräftelse eller uteslutning.

En medlem kan utträda genom att anmäla sitt utträde.

En medlem som trots påminnelse inte har bekräftat sitt medlemskap stryks ur medlems-registret.

En medlem som har brutit mot det som sägs om helnykterhet i medlemslöftet kan uteslutas. Beslut om detta fattas av styrelsen i medlemmens förening eller av förbundsstyrelsen efter samråd med föreningen eller med medlemmens distrikt. En medlem som uppenbarligen motverkar Junis syften som de framgår av IOGT-NTO-rörelsens grundsatser kan också uteslutas. Beslut om detta kan bara fattas av förbundsstyrelsen.

Den medlem som har uteslutits ska informeras om beslutet. Om beslutet har fattats av förbundsstyrelsen ska också den uteslutna medlemmens förening informeras. Om beslutet har fattats av föreningsstyrelsen kan medlemmen överklaga beslutet till förbundsstyrelsen inom en månad efter att medlemmen har informerats om uteslutningen. Förbundsstyrelsen kan då upphäva beslutet.

Kapitel 4. Bestämmelser för Junis-föreningar

§ 4:1 Organisation
En förening ska bestå av minst fem medlemmar.

Bildandet av en förening sker genom att minst fem personer beslutar att bilda föreningen, väljer ett namn, antar stadgar i enlighet med § 4:18 och utser en styrelse. Bildandet av en förening samt föreningens namn och nummer fastställs av förbundsstyrelsen.

Föreningens högsta beslutande organ är föreningsårsmötet. Föreningen kan också hålla beslutande föreningsmöten mellan årsmötena. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse.

Föreningen bör samarbeta med föreningar och scoutkårer inom IOGT-NTO-rörelsen genom en IOGT-NTO-krets.

§ 4:2 Föreningsårsmöte
Föreningens årsmöte ska hållas före februari månads utgång varje år. Det hålls på den tid och plats som föregående årsmöte har beslutat. Om årsmötet inte har hållits i tid kan förbunds¬styrelsen eller distriktsstyrelsen kalla till årsmöte.

Kallelse till årsmöte ska ske senast fyra veckor före mötet på det sätt som föregående årsmöte har beslutat.

Varje medlem i föreningen kan skicka motioner till årsmötet. Motionerna ska lämnas in senast vid årsmötets öppnande.

Årsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av föreningens medlemmar är närvarande.

§ 4:3 Extra föreningsårsmöte
Ett extra föreningsårsmöte kan hållas om det finns behov av att behandla någon fråga som endast ett årsmöte får besluta i enligt § 4:5.

Styrelsen, revisorerna, distriktsstyrelsen eller förbundsstyrelsen beslutar att ett extra förenings¬årsmöte ska hållas. Ett extra föreningsårsmöte ska också hållas om det begärs av minst en tredjedel av föreningens medlemmar.

Ett extra föreningsårsmöte får bara behandla den eller de frågor som är anledningen till att föreningsårsmötet hålls.

Styrelsen ska kalla till extra föreningsårsmöte senast två veckor innan det öppnas.

Ett extra föreningsårsmöte är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av föreningens medlemmar är närvarande.
§ 4:4 Mötesrättigheter och beslutsformer
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt på föreningsmötet. Mötes¬ordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande.

Varje medlem i föreningen har förslags- och rösträtt.

Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.

Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröst-ning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.

Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.

§ 4:5 Årsmötesärenden
På ett föreningsårsmöte ska följande ärenden tas upp:

Inledning
fastställande av föredragningslista
fastställande av antalet närvarande medlemmar
ställningstagande till om årsmötet har kallats enligt stadgarna
ställningstagande till om årsmötet är beslutsmässigt
val av ordförande och sekreterare för mötet, två rösträknare och två protokolljusterare

Tillbakablick
föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse (*)
föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse (*)
föredragning av revisionsberättelse (*)
fastställande av resultaträkning och balansräkning (*)
beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen (*)

Framtiden
beslut om motioner och förslag
beslut om ersättningar
beslut om arbetsplan för tiden fram till nästa årsmöte (*)
beslut om eventuell lokal medlemsavgift för det kommande kalenderåret (*)
beslut om budget för det pågående kalenderåret (*)

Val med mera
beslut om antal ledamöter, minst tre, i styrelsen (*)
val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen (*)
val av två revisorer och minst en ersättare (*)
val av valberedning och eventuella ersättare (*)
val av ombud och ersättare till distriktsårsmötet (*)
nominering av en ledamot till distriktsstyrelsen
val av ombud och ersättare till kretsårsmötet om föreningen tillhör en krets (*)
eventuella ytterligare val
beslut om tid, plats och kallelsesätt för nästa årsmöte (*)
beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen

Protokollet från årsmötet ska inom tre veckor lämnas till revisorerna, förbundsstyrelsen och distriktsstyrelsen samt finnas tillgängligt hos ordföranden.

Endast ett ordinarie eller extra föreningsårsmöte får besluta i ärenden markerade med asterisk (*). Årsmötet kan i ett visst fall uppdra åt ett föreningsmöte eller styrelsen att behandla ett sådant ärende. Det gäller dock inte fastställande av resultaträkning och balansräkning eller beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen.

§ 4:6 Föreningsmöte
Föreningsmöten utöver årsmötet hålls på den tid och plats som ett föreningsmöte eller styrelsen har beslutat. Ett föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem av föreningens medlemmar är närvarande.

Det framgår av § 4:5, 4:14 och 4:18 att ett föreningsmöte som inte är ett ordinarie eller extra årsmöte inte får behandla vissa frågor.

§ 4:7 Val av föreningsstyrelse
Årsmötet ska välja en styrelse i föreningen. I styrelsen ska både ledare och medlemmar som inte är ledare vara med.

Styrelsen ska bestå av en ordförande och minst två andra ledamöter. Minst en ledamot måste vara myndig. Om föreningen har anställd personal måste minst tre ledamöter vara myndiga.

Ledamöter väljs för tiden intill slutet av nästa årsmöte. Om årsmötet ajournerar sig kan det dock besluta att den nya styrelsen ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats.

§ 4:8 Föreningsstyrelsens organisation
Styrelsen är beslutsmässig när minst halva antalet ledamöter är närvarande. Minst en av de närvarande ledamöterna måste vara ledare.

Styrelsen kan adjungera en eller flera ledamöter till styrelsen. Adjungerade personer deltar i styrelsearbetet men räknas inte som ledamöter och har inte rösträtt.

Styrelsen kan vid behov utse andra poster än ordförande bland ledamöter och adjungerade personer. Den kan exempelvis utse vice ordförande, sekreterare och kassör.

Om föreningen har anställd personal ska det finnas ett personalutskott som beslutar i alla frågor som gäller personalen. Utskottet ska bestå av minst tre personer. De ska vara myndiga och ledamöter i styrelsen.

§ 4:9 Föreningsstyrelsens uppgifter
Styrelsen är föreningens verkställande organ. Mellan föreningsmötena är styrelsen föreningens beslutande organ. Den leder föreningens arbete efter stadgar, grundsatser, ideologiska program samt föreningsårsmötets och kongressens beslut. Den ska arbeta för att föreningens verksamhet bedrivs i enlighet med § 4:10.

De ledare som ingår i styrelsen ska i styrelsearbetet sträva efter att ge medlemmarna i styrelsen goda kunskaper i förenings- och mötesteknik.

Till årsmötet ska styrelsen lägga fram en verksamhetsberättelse, en ekonomisk berättelse och ett förslag till arbetsplan och budget.

§ 4:10 Föreningsverksamhet
Föreningen bör ha verksamhet som ger medlemmarna möjlighet till en meningsfull och utvecklande gemenskap. Den ska främja medlemmarnas utveckling till självständiga samhälls¬medlemmar med personligt engagemang i samhällsfrågor och känsla för internationellt ansvar.

Föreningen ska ge medlemmarna förståelse för värdet av en värld fri från alkohol, narkotika, tobak och andra jämförbara beroendeframkallande medel. Den ska arbeta för att så många som möjligt blir medlemmar och därigenom väljer en helnykter livsstil.

Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen får delta i föreningens verksamhet.

Föreningen ska lämna en rapport om sin verksamhet till förbundsstyrelsen, distriktsstyrelsen och kretsstyrelsen varje år.

§ 4:11 Valbarhet till förtroendeuppdrag
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i föreningen. Ett distriktsårsmötesombud måste dock vara antingen registrerad medlem eller ledare i den förening som ombudet representerar. Ett kretsårsmötesombud måste vara löftesbunden registrerad medlem i någon av kretsens föreningar eller kårer.

§ 4:12 Firmateckning
Styrelsen bestämmer hur föreningens firma ska tecknas. Firman ska dock tecknas av minst två personer gemensamt. Firmatecknarna ska vara myndiga och minst en ska vara ledamot i styrelsen.

§ 4:13 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsåret är ett kalenderår.

Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast tio dagar före årsmötet tillsammans med styrelsens ekonomiska berättelse och verksamhetsberättelse. Den ekonomiska berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning.

Föreningen kan besluta att kretsstyrelsen får ansöka om och förvalta offentliga bidrag till föreningens verksamhet.

§ 4:14 Fastighetsförvaltning
En förening kan äga och förvalta fast egendom. Om flera föreningar gemensamt ska äga och förvalta fast egendom kan parterna bilda en ideell förening eller välja en annan associationsform.

Vill en förening sälja eller på annat sätt göra sig av med fast egendom eller del av fast egendom krävs beslut med två tredjedels majoritet på ett ordinarie eller extra föreningsårsmöte. Till detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast fyra veckor före mötet. Där ska det tydligt framgå att mötet gäller försäljning av fast egendom. Ett beslut om försäljning av fast egendom gäller dock inte förrän det har fast-ställts av förbundsstyrelsen i enlighet med § 6:1. Lokaler som en förening, ett distrikt eller förbundet äger ska vara alkoholfria.

§ 4:15 Revision
Revisorerna ska följa styrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning. De ska till årsmötet lämna en revisionsberättelse med förslag om fastställande av resultaträkning och balansräkning samt förslag i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

Förbundsstyrelsen och distriktsstyrelsen kan besluta om revision av föreningens räkenskaper och förvaltning.

§ 4:16 Samgående med en annan förening
En förening som vill gå samman med en annan Junis-förening ska fatta beslut om detta. Föreningarna ska göra en skriftlig överenskommelse som ska innehålla uppgifter om tidpunkten för samgåendet och hanteringen av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet ska fastställas av förbundsstyrelsen för att gälla.

Förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen bör ta initiativ till samgående när ett beslutsmässigt årsmöte inte har kunnat genomföras.

§ 4:17 Upplösning
En förening kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på ett föreningsmöte. Till detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast två veckor före mötet. Där ska det tydligt framgå att mötet gäller upplösning av föreningen. Kallelsen ska även skickas till det distrikt och den krets som föreningen tillhör. Om mötet inte blir beslutsmässigt kan förbunds¬styrelsen eller distriktsstyrelsen upplösa föreningen efter samråd med föreningens medlemmar.

När en förening har upplösts ska medlemmarna erbjudas medlems–kap i en annan förening.

Vid upplösning tillfaller föreningens tillgångar distriktet. Tillgångarna får inte användas för andra ändamål än att bilda eller ge stöd åt föreningar inom distriktet eller på annat sätt utveckla verksamheten inom distriktet.

§ 4:18 Föreningens stadgar
Genom att en förening ansluter sig till riksorganisationen Junis förbinder sig föreningen till att följa § 1:1–1:7 samt 6:1 i dessa stadgar. Därutöver måste föreningen anta egna stadgar, antingen i samband med att föreningen bildas eller på ett senare föreningsårsmöte. Föreningens stadgar ska vara baserade på § 4:1–4:17, men kan kompletteras med ytterligare paragrafer.

Föreningens stadgar kan ändras genom samstämmiga beslut på två föreningsårsmöten eller genom beslut med två tredjedels majoritet på ett ordinarie föreningsårsmöte.
Beslut om egna stadgar som avviker från § 4:1–4:17 ska godkännas av förbundsstyrelsen.

Kapitel 6. Bestämmelser angående rättsförhållande och stadgeändring

§ 6:1 Rättsförhållanden
Varje Junis-förening, Junis-distrikt eller IOGT-NTO-krets har rätt att bedriva sin verksamhet självständigt, så länge detta sker i överensstämmelse med dessa stadgar.

Varje Junis-förening, Junis-distrikt, IOGT-NTO-krets eller förbundet Junis kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter, äga fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Beslut av föreningar och distrikt gäller dock inte förrän de har fastställts av förbundsstyrelsen om de innebär att föreningen eller distriktet

köper fast egendom,
gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom,
gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom,
tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet,
vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt,
gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde
använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften,
realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte att använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller
upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet.

De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri grund.

Förbundsstyrelsen kan förbjuda föreningar och distrikt att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av förbundsstyrelsen.

Föreningar och distrikt är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning och vård av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer.

Föreningar och distrikt ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av förbundsstyrelsen för föreningens eller distriktets räkning. Förbunds¬styrelsen kan besluta att någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom.

Förbundsstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör.

Så behandlas dina personuppgifter

Hantering av dina personuppgifter inom Junis

När du blir medlem godkänner du att:
- Junis får spara dina personuppgifter i två år.
- Statliga myndigheter och revisorer för Junis får granska dina personuppgifter.

Du har rätt att:
- Inte få dina personuppgifter utlämnade till andra.
- Få ut en utskrift med all information som Junis sparat om dig.
- Få dina uppgifter rättade om de är fel.
- Få uppgifter om dig raderade.

Om du inte vill att uppgifter ska utlämnas till andra eller om du vill veta vilka uppgifter Junis sparar om dig eller få dina uppgifter rättade eller raderade kontaktar du Junis via e-post till info@junis.se eller ringa 08 – 672 60 70 och berätta vad du vill.

Junis använder dina personuppgifter till att:
- Söka bidrag från offentliga aktörer, till exempel Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, för varje medlem och varje förening.
- Göra ringkontroller för att veta att medlemmarna är med i föreningen.
- Låta revisorer för Junis slumpa fram ett antal föreningar och kontrollera att personuppgifterna stämmer.
- Ta fram relevant statistik för Junis.
- Kunna skicka ut information och be om svar på enkäter.

Din förening ansvarar för att:
- Aldrig lämna ut dina personuppgifter utan att du har godkänt det.
- Vara försiktiga så att ingen utanför föreningen kan ta del av dina personuppgifter.

Kontaktperson för förbundets hantering av personuppgifter är vår datasamordnare som du når på datasamordnare@junis.se.

För mer information om Junis integritetspolicy, besök www.junis.se/integritetspolicy

Vi använder Stripe för kortbetalningar. Om du väljer att betala en avgift med kort kommer Stripe att samla in identifierande information om den enhet du använder. Stripe använder denna information för att driva och förbättra de tjänster de tillhandahåller oss, inklusive för att upptäcka bedrägerier. Du kan läsa mer om Stripe och deras integritetspolicy här